Quantcast
Channel: hemma hos oss – Victoria Glosemeyer Photography
Viewing all articles
Browse latest Browse all 89

Hej tjugohundraarton

$
0
0

Vi tog farväl av 2017 tillsammans med Gotlandsvännerna, som var på genomresa på fastlandet. Jag dukade med papperservetter, sidenband, servettringar i silver, svart porslin och en blandning av nya och ärvda glas. Och stearinljus blandades med blockljus och värmeljus, i ljusstakar i glas, trä och silver. En brokig blandning, så som jag gillar det allra bäst !Hur ska man sammanfatta 2017, på ett kort och enkelt sätt? Det var ett bra, men kämpigt år. Vi har varit friska, vi har varit tillsammans och inget hemskt har hänt. Vi reste till Grekland och vi reste till Västkusten, vi upplevde Gothia cup och vi målade om huset. Jag sade upp mig efter 11 år på samma arbetsplats, för att prova något nytt. Men allt som verkar bra på ytan, är inte bra när man skrapar lite på det. Jag sade upp mig igen, efter några veckor, genomled en uppsägningsperiod som kändes som betydligt mer än en månad, hakade på ett vikariat på en förskola i byn samtidigt som jag skrev på för en anställning  på en nybyggd förskola hemma i Alsike, som öppnar- imorgon!!! Spänd, lite nervös, men taggad till tusen!

Behovet av trygghet gjorde att jag började min adventsförväntan redan i november, och när första advent kom gick jag all-in advent och jul 2017! Det var enbart härligt att njuta så, ända fram till jul, och något jag tror får bli en tradition! Livet blev lite lättare och ljusare, samtidigt som dagarna blev mörkare och mörkare.

Ljustider till trots, det har kostat på rent psykiskt att börja om på två nya arbetsplatser och aldrig riktigt landa, samt med hundra nya relationer på varje ställe, att förhålla sig till. Ett upplägg som inte alls passar mig, om än lärorikt. På det jobbiga sättet, då. Det har nog varit min sjukaste höst någonsin och träningen har varit en katastrof. Men jag har landat i tanken att det faktiskt får vara så ibland, så länge man kan rycka upp sig. Och den tiden är nu!Jag ger inga löften för 2018, men jag har satt upp två tydliga mål, på det rent privata planet. Det ena är att leva mera miljövänligt, med start plastbanta i köket och satsa på mer hållbara och miljö- och människovänliga material.

Det andra målet är hälsan. Jag har anmält mig till en pt för coachning kring träning och kost, med start i mitten av januari. Ser fram emot det! Mer om det när det drar igång!Men tillbaka till nyårsafton 2017 och den fantastiska menyn:

Gratinerad hummer, som vännerna bjöd på. Så gott och rätt på nyårsafton!

Ugnsbakad oxfilé med lyxmos (bl a potatis och västerbottenost) och prosciuttolindad sparris, till varmrätt.

Hjortronparfait med hembakade mandelflarn och hallon, till efterrätt.

Och till det drack vi en massa bubbel och goda viner, åt ostar och krustader. Maken hade planerat, förberett och lagat både varmätt och efterrätt, så min insats stod mest till att duka. Jag är bortskämd när det kommer till matlagning. Och lite annat… 😉

När klockan slog tolv stod vi ute i det snöblandade regnet och såg himlen lysas upp av fyrverkerier. Två av mina tre barn var på plats. Det är med visst vemod jag inser att såna här högtider antagligen inte alltid kommer att firas in med hela familjen. Men sånt är ju Livet.Imorse reste vännerna vidare, vilket gjorde att Maken och jag kom upp i hyfsat god tid. Vi vinkade av vännerna, och tog det lugnt i den väldigt stilla morgonen som rådde. Jag gjorde en tacksamhetsserie i yogan, och stretchade ut min stela rygg. Efter en promenad i regnet, en snabb städning och lite lunch, gör jag mig redo för middag med gårdagens rester, och så vardag imorgon, igen då.

Vardag 2018. Tacksamhet på den!


Viewing all articles
Browse latest Browse all 89

Latest Images